En budförteckning är mäklarens lista över alla bud som har lämnats på en bostad – vem som budade, hur mycket, när och på vilka villkor. I lagen och hos Fastighetsmäklarinspektionen (FMI) heter den budgivningslista, tidigare anbudsförteckning. Budförteckningen är ditt kvitto på att budgivningen gick rätt till, oavsett om du har köpt eller sålt. Här går vi igenom vad den ska innehålla, när du får den, hur du kontrollerar den och vad du kan göra om något inte stämmer.
Vad är en budförteckning?
Enligt 3 kap. 18 § fastighetsmäklarlagen (2021:516) ska mäklaren dels föra anteckningar över hela förmedlingsuppdraget (journal), dels upprätta en förteckning över de anbud som lämnas på bostaden. Kravet gäller både villor, fritidshus, bostadsrätter och andra bostäder som förmedlas av en registrerad fastighetsmäklare.
Syftet är insyn. Själva budgivningen är inte reglerad i lag utan styrs av god fastighetsmäklarsed, och det är säljaren som bestämmer vem som får köpa. Budförteckningen gör det möjligt för både köpare och säljare – och för FMI vid tillsyn – att i efterhand se hur budgivningen faktiskt gick till. Hur själva budgivningen fungerar beskriver vi i guiden om budgivning.
Vad ska stå i budförteckningen?
Lagen anger exakt vilka uppgifter som ska finnas med för varje bud. Tabellen visar kraven och varför de spelar roll.
Lägg märke till att även villkorade bud och bud som senare dras tillbaka ska framgå. Ett lägre bud utan villkor kan vara mer attraktivt för säljaren än ett högre bud med besiktningsklausul eller låneklausul, och budförteckningen ska kunna visa det.
Exempel på hur en budförteckning kan se ut
Så här kan en förenklad budförteckning för en lägenhet se ut. Namnen är påhittade och kontaktuppgifterna utelämnade.
I exemplet ser man att budgivare C en tid hade det högsta budet men med ett villkor, och att budet sedan drogs tillbaka. Budgivare B vann på ett bud utan villkor. Allt detta ska gå att utläsa av förteckningen. Vad budförteckningen däremot inte visar är spekulanter som visade intresse utan att lägga bud, eller vad som sades muntligt mellan mäklare och säljare – sådant hör i stället hemma i journalen.
- ✓Jämför bolån & lånelöften
- ✓Jämför flera banker med en enda ansökan
- ✓Ansökan är kostnadsfri & ej bindande
- ✓Kan även sänka räntan på befintliga lån
När får du budförteckningen – och vem får den?
Mäklaren ska lämna över budförteckningen och journalen till uppdragsgivaren, normalt säljaren, när uppdraget har slutförts. Om ett överlåtelseavtal har ingåtts ska även köparen få dem. Uppdraget anses i regel slutfört i samband med tillträdet, och det är därför de flesta köpare får budförteckningen på tillträdesdagen eller kort därefter.
Som förlorande budgivare har du alltså ingen rätt enligt fastighetsmäklarlagen att få se budförteckningen. Du kan däremot alltid fråga mäklaren hur budgivningen avslutades och vilket pris bostaden såldes för.
Budförteckningen och reglerna för budgivning
Budförteckningen speglar en budgivning där vissa grundregler gäller enligt FMI:s praxis om god fastighetsmäklarsed:
- Bud är inte bindande. Varken köpare eller säljare är bundna förrän båda har skrivit under ett köpekontrakt eller överlåtelseavtal. Ett skriftligt bud är heller inte bindande.
- Budgivningen är öppen tills kontraktet är undertecknat. Mäklaren har en undantagslös skyldighet att ta emot och föra vidare alla bud till säljaren fram till dess.
- Säljaren väljer köpare. Säljaren behöver inte acceptera det högsta budet och kan välja ett lägre bud, till exempel på grund av villkor eller önskad tillträdesdag.
- Bud kan förenas med villkor. Det är säljaren som avgör hur ett villkor ska påverka budgivningen.
- Ett bud kan dras tillbaka. Eftersom buden inte är bindande kan du ta tillbaka ditt bud innan kontrakt har skrivits.
Om du lägger ett mycket lågt bud tidigt i processen kommer även det att stå i förteckningen – läs mer om skambud på bostad. Och har du ett lånelöfte klart innan budgivningen startar kan du lägga bud utan låneklausul, vilket ofta väger tungt för säljaren.
Så kontrollerar du budförteckningen
När du får budförteckningen är det klokt att gå igenom den i lugn och ro och jämföra med dina egna anteckningar. Spara sms, mejl och notiser från mäklarens budgivningssystem under budgivningen, så har du något att jämföra med.
- Stämmer dina egna bud? Kontrollera belopp, datum och klockslag för varje bud du lämnade.
- Finns alla uppgifter? Namn, kontaktuppgift, belopp, tidpunkt och eventuella villkor ska framgå för varje bud.
- Hänger tidslinjen ihop? Se om tidpunkterna stämmer med det mäklaren berättade under budgivningen, till exempel när du fick veta att du hade blivit överbjuden.
- Villkor och återkallade bud. Se om det fanns villkorade bud eller bud som drogs tillbaka och om det förklarar säljarens val.
- Jämför med journalen. Journalen ska visa vad mäklaren gjorde under uppdraget, bland annat när bud framfördes till säljaren.
För säljaren är budförteckningen också ett sätt att kontrollera att mäklaren har framfört alla bud och att ingen intressent har missats. Hela försäljningsprocessen finns beskriven i alla steg i en bostadsförsäljning.
Om något inte stämmer – vad kan du göra?
Börja med att kontakta mäklaren och be om en förklaring. Många oklarheter beror på skrivfel eller på att ett bud lämnades via telefon och registrerades senare. Om du misstänker att budförteckningen är felaktig, att bud inte har förts vidare eller att budgivningen har manipulerats finns flera vägar:
- Anmäl mäklaren till FMI. Fastighetsmäklarinspektionen utövar tillsyn och kan ge mäklaren en erinran eller varning eller återkalla registreringen. FMI hanterar däremot inte frågor om ekonomisk ersättning.
- Begär ersättning. Har du lidit ekonomisk skada kan du kräva skadestånd av mäklaren. Tvister mellan konsumenter och mäklare kan prövas av Fastighetsmarknadens Reklamationsnämnd (FRN) eller i allmän domstol. Läs mer om tvist med fastighetsmäklaren.
- Polisanmälan vid misstanke om brott. Påhittade bud för att driva upp priset kan vara brottsliga. Spara alla underlag.
Tänk på att FMI:s beslut handlar om mäklarens agerande. Själva köpet påverkas inte automatiskt av att mäklaren får en varning. Du kan se om en mäklare tidigare har fått disciplinpåföljd i vår artikel om varnade mäklare.
Budförteckning, journal och personuppgifter
Eftersom budförteckningen innehåller namn och kontaktuppgifter till andra budgivare ska du hantera den med respekt och inte sprida den vidare. Mäklaren måste bevara handlingarna så att FMI kan granska dem. Enligt FMI ska journalen och övriga handlingar sparas i minst sju år, i linje med bokföringslagen, och myndigheten rekommenderar att mäklaren sparar dem i minst tio år eftersom skadeståndskrav kan riktas mot mäklaren under den tiden. Parterna kan inte avtala bort skyldigheten att föra journal.
Fastighetsmäklarlagens regler om vad mäklaren ska göra sammanfattas i vår genomgång av fastighetsmäklarlagen.
Budförteckning vid privat försäljning och skrivuppdrag
Kravet på budförteckning gäller när en registrerad fastighetsmäklare förmedlar bostaden. Säljer du eller köper du privat, utan mäklare, finns ingen lagstadgad budförteckning. Vill ni ha ordning på buden kan ni själva föra en enkel lista med namn, belopp, tidpunkt och villkor – men det är frivilligt och ger inte samma skydd som mäklarens dokumentation.
Vid ett skrivuppdrag har köpare och säljare redan kommit överens om priset innan mäklaren kopplas in. Mäklaren hanterar då normalt ingen budgivning och har därför heller inga bud att föra in. Det är en av anledningarna till att köpare i privata affärer bör vara extra noggranna med undersökningsplikten och med att få allt skriftligt.
Oavsett hur bostaden säljs är det köpekontraktet som avgör vad som gäller mellan parterna. Budförteckningen är ett dokument om hur vägen dit såg ut, inte ett avtal i sig. Den kan däremot bli ett viktigt bevis om det senare uppstår en tvist om hur budgivningen gick till.
- ✓Jämför bolån & lånelöften
- ✓Jämför flera banker med en enda ansökan
- ✓Ansökan är kostnadsfri & ej bindande
- ✓Kan även sänka räntan på befintliga lån
Vanliga frågor om budförteckning
Vad är skillnaden mellan budförteckning och budgivningslista?
Det är samma sak. Fastighetsmäklarlagen och FMI använder ordet budgivningslista, tidigare anbudsförteckning, medan budförteckning är det vardagliga ordet.
När får jag budförteckningen?
Köparen och säljaren ska få budförteckningen när mäklarens uppdrag har slutförts, vilket normalt sker vid tillträdet.
Har jag rätt att se budförteckningen om jag förlorade budgivningen?
Nej, fastighetsmäklarlagen ger bara uppdragsgivaren samt köparen och säljaren rätt att få listan. Du kan fråga mäklaren om slutpriset.
Vad ska stå i en budförteckning?
Budgivarens namn och kontaktuppgifter, budets belopp, när budet lämnades och eventuella villkor för budet.
Är ett bud bindande?
Nej. Ett bud är inte bindande för någon, inte ens om det lämnas skriftligt. Köpet blir bindande först när både köpare och säljare har skrivit under köpekontraktet eller överlåtelseavtalet.
Vad gör jag om jag tror att det fanns falska bud?
Kontakta mäklaren och begär en förklaring. Du kan anmäla mäklaren till Fastighetsmäklarinspektionen, kräva skadestånd via FRN eller domstol och polisanmäla vid misstanke om brott.
Hur länge sparar mäklaren budförteckningen?
Enligt FMI minst sju år i linje med bokföringslagen, och myndigheten rekommenderar minst tio år.
Källor och uppdateringsinfo
Guiden bygger på fastighetsmäklarlagen (2021:516), särskilt 3 kap. 18 och 19 §§ om journal, budgivningslista och förvaring av handlingar, samt Fastighetsmäklarinspektionens vägledning om budgivning, journal och förvaring av handlingar. Uppdaterad 2026-10-20.